Så mycket förbränner du - Kostdagboken

Så mycket förbränner du

Det finns mycket forskning kring energiförbrukning vid fysisk aktivitet. Forskningen handlar både om mätningar vid olika idrottsformer, men också om vardagssysslor som att ha sex och att sortera tvätt. Många av dessa undersökningar utgör grunden för de beräkningar som används i diverse kost- och viktminskningsprogram. Här uppstår det dock ofta frågetecken hos den som följer ett visst program eftersom resultaten kan avvika ganska mycket från varandra.

Se talen som vägledande

Det är viktigt att vara uppmärksam på att talen är genomsnittliga och generella. Energiförbrukningen vid trädgårdsarbete kan exempelvis komma från en specifik undersökning och gäller därför i princip endast som ett genomsnittsvärde för just den grupp personer som blev testade i just den specifika undersökningen.

Utöver det, är just trädgårdsarbete svårt att standardisera och intensiteten på arbetet, och därmed energiförbrukningen, kan variera mycket (det kräver betydligt mer att gräva upp trädrötter än att så blomsterfrön). Andra typer av fysiskt arbete är däremot enklare att standardisera. Detta gäller till exempel det på cykelergometer. Här är det möjligt att bestämma den exakta energiåtgången direkt utifrån belastning effektivitet. Personens storlek, kön och ålder spelar inte in.

Cykling

Att cykla på vanliga vägar är däremot en mer komplex historia för beräkning av energiåtgång. För det första avgörs denna av vilken hastighet man cyklar i, samt att saker som ett ökat luftmotstånd gör att energiåtgången blir större. Motvind ökar alltså energiåtgången och medvind minskar den. Det innebär också att en cyklist som cyklar i en klunga gör av med mindre energi än med en som cyklar ensam.

Cyklar man uppför backar ökar energiförbränningen och om man rullar nedför desamma sjunker den markant. Det finns alltså många faktorer som kan påverka ett genomsnittstal till att bli rent av missvisande.

Löpning

Det har gjorts ett stort antal undersökningar om energiåtgång vid löpning och därför finns det också mängder av data att basera ett genomsnitt på. Den enklaste formen för beräkning är dock att man förbränner 1 kalori per kilo man väger för varje kilometer som man springer. En person som väger 70 kilo förbränner alltså 350 kalorier under en 5 km-runda. Om man springer snabbt eller långsamt spelar inte så stor roll. Vindmotstånd, backar och att få draghjälp av en annan löpare spelar nästan ingen som helst roll för den genomsnittliga motionären, men självklart förbränner man mer energi genom att springa uppför en backe, än att ”bara” springa på en platt väg.

Det kostar också mer energi att springa 5 km i motvind, jämfört med att springa samma sträcka i medvind. Om man inte vet hur långt man sprungit, utan endast hur länge, är det något svårare att bestämma energiförbruket.

Gång

Gång är, precis som löpning, enkelt att beräkna, då det antas att man använder lite mer än hälften av energin på att gå en km som när man löper (cirka 0,7 kcal per kg och km). Det förutsätter dock att man går i ”normal” hastighet som är mellan 4-6 km/h. Energiåtgången är också beroende av samma yttre förhållanden som vid cykling och löpning.

Vindmotståndet har dock mycket liten påverkan och kan endast räknas in som en parameter om det handlar om extremt kraftig motvind. Om man går med stavar kan energiåtgången öka med upp till 20 procent om man använder stavarna aktivt. Powerwalking, wogging och andra gångformer då man använder övriga muskler aktivt, ökar också energiåtgången.

Andra former för beräkning

Ett annat sätt att bestämma energiåtgång är att beräkna det med hjälp av en pulsklocka, GPS-enhet eller en cykeldator. Om man väljer de här modellerna finns det många olika sätt att beräkna och därför upplever man ofta avvikelser mellan dessa och andra formler.

Många ergometrar, som dem på löpband, cykelergometrar och trappmaskiner, kan också dessa beräkna energiåtgången. Även här finns många olika metoder för beräkning, och det kan också därför finnas avvikelser mellan maskinen och beräkningsprogram.

Text: Tom G Knudsen, leg idrottsfysiolog

Om Kostdagsboken

Kostdagboken hjälper dig att lyckas med din viktminskning. Du sätter målet och Kostdagboken hjälper dig att nå det. Du antecknar allt du äter i en dagbok online och Kostdagboken räknar ut hur många kalorier du får i dig under en dag. Kostdagboken räknar ut antalet kalorier för de enskilda ingredienserna, för en hel måltid, för hela dagen och för hela din viktminskningsperiod. Hur enkelt som helst!

Visste du?

I Kostdagboken kan du hela tiden följa din kaloriförbrukning. Genom några klick med musen kan du snabbt och lätt få full koll på dina kalorier.